Vad skiljer sedering från narkos? Läs om övervakning, uppvak och förberedelser inför ditt djurs behandling.
När ditt djur ska genomgå en undersökning, behandling eller operation hos veterinären kan det behöva få lugnande läkemedel eller narkos. Orden används ibland lite slarvigt, men sedering och allmän anestesi (narkos) är inte samma sak.
1. Sedering (lugnande)
Vid sedering sänks djurets vakenhetsgrad med läkemedel. Graden kan variera från lätt sedering, där djuret fortfarande är tydligt kontaktbart, till djup sedering, där det är mycket dåsigt och reagerar mindre på omgivningen.
Hur fungerar det?
Djuret andas vanligtvis själv. Hur mycket reflexer, reaktionsförmåga, andning och andra kroppsfunktioner påverkas beror på vilka läkemedel som används och hur djupt djuret är sederat. Därför behöver även ett sederat djur övervakas på en nivå som är anpassad till situationen.
När används det?
Sedering kan användas vid exempelvis röntgen, vissa undersökningar, sårvård, provtagning eller kloklippning hos ett mycket stressat djur. Om åtgärden kan göra ont behövs lämplig smärtlindring utöver själva sederingen.
Hur går uppvaket till?
Återhämtningen varierar beroende på läkemedel, dos, djurets hälsa och hur länge behandlingen har pågått. Vissa sederande läkemedel kan hävas med ett motverkande läkemedel, men inte alla. Djuret kan vara trött och vingligt en tid efteråt.
2. Allmän anestesi (narkos)
Vid allmän anestesi är djuret medvetslöst och kan inte medvetet uppfatta det som händer. Narkos och smärtlindring är dock inte samma sak. Vid smärtsamma ingrepp planeras därför smärtlindringen separat och anpassas efter djuret och ingreppet.
Hur fungerar det?
Djuret får ofta först lugnande och smärtlindrande läkemedel. Därefter kan en venkateter sättas och narkosen inledas med läkemedel i blodet. Vid många narkoser förs en tub ner i luftstrupen för att säkra luftvägen och ge syre. Anestesin kan sedan underhållas med narkosgas och/eller läkemedel.
Under narkosen övervakar utbildad personal bland annat andning, syresättning, hjärtfrekvens, blodtryck och temperatur. Vilken övervakning som behövs beror på patienten, ingreppet och anestesins omfattning.
När används det?
Allmän anestesi används vid många operationer och andra behandlingar där djuret behöver vara medvetslöst, ligga stilla eller där ingreppet annars skulle innebära betydande obehag. Tandbehandling är ett vanligt exempel.
Hur går uppvaket till?
Efter narkosen får djuret vakna under uppsikt på kliniken. Det hålls varmt och övervakas tills det har återhämtat sig tillräckligt. Hur snabbt uppvaket går varierar mellan individer och beroende på vilka läkemedel och behandlingar som använts.
Jämförelse
Medvetandegrad
Sedering: Sänkt – från lätt till djup
Allmän anestesi: Medvetslös
Smärtlindring
Sedering: Beror på läkemedlen; kompletteras vid behov
Allmän anestesi: Planeras separat och anpassas efter ingreppet
Vanliga exempel
Sedering: Röntgen, kloklippning på stressade djur och sårvård
Allmän anestesi: Många operationer och tandbehandlingar
Övervakning
Sedering: Anpassas efter sederingsdjup och patient
Allmän anestesi: Kontinuerlig och mer omfattande
Varför väljer veterinären det ena eller det andra?
Valet görs individuellt utifrån vad som ska göras, hur stilla djuret behöver vara, om åtgärden är smärtsam samt djurets ålder, hälsotillstånd, temperament och andra riskfaktorer. I vissa fall kan sedering kombineras med lokal eller regional bedövning; i andra fall är allmän anestesi det lämpligaste alternativet.
Mat och vatten inför sedering eller narkos
Inför sedering eller narkos får du instruktioner från kliniken om mat och vatten. Följ alltid just dessa råd. Hur länge djuret behöver fasta beror bland annat på art, ålder, hälsotillstånd, vilka läkemedel som ska användas och vilken behandling som ska utföras. Onödigt lång fasta är inte önskvärd.
Ett skäl till att matintaget ibland begränsas är att sedering och anestesi kan öka risken för uppstötning eller kräkning samtidigt som skyddsreflexerna kan vara nedsatta. Om maginnehåll kommer ner i luftvägarna kan det orsaka allvarliga komplikationer.
Viktiga undantag och individuella råd
Kaniner och smågnagare: De ska normalt inte fastas på samma sätt som hundar och katter. Följ klinikens instruktioner för den aktuella arten.
Valpar och kattungar: Unga djur kan vara känsligare för bland annat lågt blodsocker och kan därför behöva andra fasteråd än vuxna djur.
Akuta fall: Om ett djur behöver behandlas eller opereras akut trots att det nyligen har ätit gör veterinärteamet en riskbedömning och anpassar anestesin och säkerhetsåtgärderna.
Efter sedering eller narkos
Efter sedering eller narkos kan djuret vara trött, vingligt eller påverkat en tid. Hur snabbt det återhämtar sig beror på individen, läkemedlen och ingreppet. Låt djuret vila enligt klinikens råd och undvik aktiviteter som veterinären har avrått från.
Och viktigast av allt – följ alltid de hemgångsråd du fått från din veterinär, eftersom de kan skilja sig åt beroende på vilken behandling eller operation ditt djur har genomgått.
